5-ans berättelse från Tänndalen 3-7 sept 2014

3 sept

14.20 skulle vi slå ut på Hede, och efter direktiv från Owe borde vi lämna Sthlm. senast 06.00, för att hinna med fika, lunch, provsvingar och betting innan första utslag.

Det innebar tidig uppstigning för alla utom Owe som redan var på plats för att ta emot oss. Efter att Anders plockat upp Robbie, Bosse, Uffe och Börje, så var höstens upplaga av Mill Hill inledd. På Owes uppmaning hade vi alla plockat med oss varma underställ, yllemössor, vantar och Mygga, för att vara garderad mot kyla och myggor. Vem kunde väl veta att allt detta var onödigt, men det var vi bara tacksamma för. Kanske hade två av oss packat ner för mycket varma kläder eller hade en för liten väska, välj det lämpliga, eftersom lakan och handdukar inte fick plats. Jag återkommer till det.

Väl framme i Hede mötte Owe upp, och efter lunch på en av ortens matställen gick färden till Hede golfbana. Vackert belägen vi Ljusnan och med Sonfjället och andra fjäll som fin kuliss, slog vi ut i strålande sol och värme. Inte visste vi då att vi hade 4 dagar framför oss i strålande vackert väder. Bosse hade satsat på shorts och det var nog rätt i värmen, men det räckte inte längre än att få gå i ledarbollen på söndagen. Det sägs att Uffe hade lite tufft, eller var det nerverna som gjorde att han slog in på gårdsplanen och fick krypa under bil för att leta boll, samt på ett annat håll slog första out och 2a och 3e i vattenhinder. Bättre gick det för Börje som drog i en Birdie till sin egen och medspelarnas glädje. Bosse halade nämligen snabbt upp en plunta med whisky, och innehållet smakade utmärkt!  Vid sammanräkningen visade det sig att Börje tagit ett grepp om trofén, med avsikt att behålla den i Kälvesta. Det skulle visa sig bli den jämnaste turneringen i Mill Hills historia med avgörandet på sista hålet.

Väl framme i Owe och Carinas fina hus i Tänndalen visade det sig vilka som åkt ifrån lakan och handdukar. Att Bosse åkt ifrån lakanen blev ingen förvånad över, men att han hade sånt inflytande över sin rumskompis Uffe som lämnat både lakan och handduk hemma var lite förvånande. Efter en närande Vargtass, bastu, och pilsner på ljugarbänken med fjällvärden som bakgrund, smakade Owes Renskavsgryta med pasta alldeles förträffligt. Efter sedvanlig betting och mera pilsner sov alla gott inför morgondagen runda som även innebar Meritmästerskapen.

4 sept

Ljusnedal, Oj vilken vacker bana. Vi var nog alla lite skrämda efter att ha läst beskrivningen av resp. hål, det ena värre och svårare än det andra. Väl förbi hål 1 släppte funderingarna och främst för Anders. Han kom in i den sk zonen och spelade en golf vi inte trodde han var kapabel. 69 Netto, 39 poäng, sänkning och Meritmästare. Kanske blir man lite disträ när man är i zonen, för hur skall man annars förklara att han på 11an plockade upp Bosses boll och på 12an gjorde samma sak med Uffes. Börje vill nog helst glömma 11an där han zick zackade sig fram till ett tvåsiffrigt antal slag. Sånt sätter sig i huvet och han gjorde samma sak på samma hål dagen efter. Den vanligtvis så lugna Robbie visade idag en sida vi tidigare inte sett, då han i frustration över missade slag och puttar, kastar både klubba och putter. Mänskligt!  Hemkomna byttes golfskorna snabbt ut mot kängor, utom för Bosse, för en fin promenad upp på kanten av Lillskarven och utsikt över Härjedalsfjällen. Under Owe´s ledning ”hackade vi lök” tillsammans förutom vesslan Börje, som skickades ut i terrängen för att plocka lingon. Det var en syn för gudar att se honom i kortbyxor och stövlar i motsol hoppandes på tuvorna i jakt på dom röda bären. Som tur var hittade han tillräckligt till Vargtass och mat. Under middagen sjöng vi några snapsvisor, vilket fick Bosse att berätta om sin senaste kräftskiva. Det var Bosse hans granne Roger och hans vackra fru samt två änkor!! Bosse sjöng snapsvisorna själv och om det var därför Rogers fru kved blev inte utrett eller om det var av andra skäl???

5 sept

Ljusnedal igen och samma fina väder. 3je rundan i kortärmat, strålande sol och Anders i ledning. Vi måste ha ngt emot Uffe, för idag var det Robbies tur att plocka upp Uffes boll efter ett kort utslag på 12 an. Detta fick Bosse att avge följande tänkvärda ord. ”Slår man för kort, går man bara förbi bollen och sen tillbaka för att slå så alla inte ser ens dåliga slag”. Bosse erkände också att det var tack vare en tjuvsup på natten som han höll nerverna i styr och tack vare det tog hem dagens runda. Att vi mentalt har svårt att koppla bort dåliga slag fick vi under rundan åtminstone två bevis för. Börjes mindre lyckade spel på 11an, precis som i går, och Owes uppföljning av gårdagens slag ut i skogen och tappad boll. Följdes upp i dagens runda med exakt likadant slag, och dessutom hittade han gårdagens boll. Anders hade sitt katastrofhål på 3an på Hede. Övrigas missar har inte kommit till min kännedom. Ingen dag utan fjällvandring, och idag var målet Andersborgsstugan där vi intog våfflor med hjortronsylt o grädde. Gott för gamla golfgubbar att röra på benen. Bastu, öl, vargtass och grillad korv med potatissallad avslutade en fin dag, som på kvällen avrundades med mycket nostalgisnack.

6 sept

Fishingday.

Började med en för stela leder uppmjukande promenad upp till Anderssjöfallen. Vackert och vilt. Vidare till lunch på Ski lodge i Hamra innan färden ställdes till Tännäs för fiske i Öster-Vingarna. Efter utdelning av nödvändig utrustning vandrade vi till sjön för embarkering två i varje båt, och ett lycka till av vår Guide. Bosse, som självutnämnd storfiskare av Harr, ville att 1 Harr skulle ge ett minusslag i golfen, backade naturligtvis senare på detta förslag då inga Harrar ville nappa för honom. Fiskelyckan var inte den bästa, men Owe fick en Harr, Anders en abborre och Uffe en talloxe, efter att med sin fluga landat uppe i tallen. Fisketuren avslutades med en trevlig och god middag kring öppen eld som vår Guide förtjänstfullt ställde i ordning. Väl hemkomna bastu och öl innan sänggående och laddning för den sista rundan på Hede.

7 sept

Efter lite städning av huset bar det tidigt av till Hede, där dimman låg tung över banan. I ledarbollen som bestod av Anders, Börje och Bosse började redan på 3an psykningen som visade sig vara avgörande för slutresultatet. Anders hade första dagen 11 i på 3an, och det påpekade Börje att sånt sitter i huvet. Och, det blev 14 i innan Anders hade hålat ut. Det jämnade ut sig vartefter hålen spelades, och när vi slog ut på 18 var Börjes ledning 2 slag. Väl framme på green var dom slagen inhämtade, och Börje var tvungen att sätta sin ca 72 cm putt för vinst. Det gjorde han lugnt och säkert och vann därmed denna upplaga av Mill Hill med minsta möjliga marginal. Rekord i Mill Hills historia. Efter prisutdelning, tal, dusch och ombyte, satte sig 5 glada golfare i bilen för hemfärd till Stockholm, medan Owe återvände till huset för sanering och städning efter en som vanligt jättetrevlig samvaro som toppades av  boendet i Owe och Carinas fina hus.

Stort tack från oss ”stockholmare” och Stort GRATTIS till turneringens vinnare Börje!!

Överlämnar här pennan till 5an Robbie.

Anders