5 ans berättelse från vårturneringen 2013

Då Lennart, femma i höstas 2012, tyvärr inte kunde vara med den här gången, har en Spökskrivare kallats in för att förmedla ditt och datt från vårens turnering.

Att vi inte är lika smidiga och alerta som tidigare känner vi nog alla av, och för att inte fresta på våra kroppar alltför mycket, delade vi upp turneringen på två tillfällen. Kommer ni ihåg när vi spelade 2 x 18 hål 4 dagar i sträck!!!!!!!!! Det känns idag rätt avlägset.

Första rundan spelades på Bro Bålstas fina bana den 15/5 i högsommarväder. Det kändes som vilken golfrunda som helst och inte första rundan i Mill Hill. Tyvärr förstärktes det när vi efter rundan tackade för dagen och i olika bilar tog oss hemåt. Inget eftersnack och ingen öl med sedvanlig och trevlig samvaro. Spökskrivaren kommer kraftigt plädera för att detta var en parentes i Mill Hills historia! Nog om det.

Owe vann den mkt jämna rundan där endast Robbie stack ut, tyvärr åt fel håll. Nu har han gjort sin skräprunda medan vi andra går och väntar på vår, och sånt brukar tära på nerverna. Det skulle komma att besannas för 2 andra i gänget.

Den 19/5 tog andra etappen av Mill Hill vid på Ängsö utanför Västerås. Här var det nära att arrangören Uffe inte fått några medspelare om vi följt hans vägbeskrivning, som skickade in oss i Västerås och där slutade beskrivningen. Tur att vi alla ännu är kapabla att fatta egna beslut och trotsa utskickade instruktioner. Den enda som slaviskt följde beskrivningen var Robbie, men han kör ju alltid så fort så han hann ändå.

Nu infann sig den rätta Mill Hill känslan och vetskapen att vi nu har tre trevliga rundor, två härliga dagar, betting, historier, bastubad, kulturell aktivitet mm framför oss.

I strålande sol ställde 7 förväntansfulla Mill Hillare upp sig på 1a tee. Efter rundan var det bara Owe och Lasse som sken som solen. Lasse mest efter sin seger. Efter den här rundan kunde även Uffe fortsättningsvis koppla av, åtminstone vad golfen beträffar, efter en tjusig 92a. Han gick nog och funderade över hur gänget skulle motta hans bokande av Ulvhälls Herrgård. Om oron fanns där, så kom den att visa sig helt obefogad.

Den sedvanliga nedvarvningen efter väl förrättat verv, innebar damöl som alltid smakar lika gott för den som slipper betala. Instuvning i bilar, och med GPSéns hjälp, ingen vågade längre lita på Uffes vägbeskrivning, hittade vi alla fram till Ulvhälls Herrgård. En pampig historia straxt utanför Strängnäs, som Uffe reserverat åt oss. Efter snabb dusch o liten whisky, körde Uffe oss förtjänstfullt in till Strängnäs och trevlig Grekrest. vid hamnen. Den enda som av ngn. anledning inte kunde hålla sig till grekiska maträtter var spökskrivaren, och när det sedan inte fanns Creme Bruleé, föll han fullständigt ihop, vilket skulle komma att visa sig på ett smärtsamt sett på Strängnäs påföljande dag. Väl tillbaka hade Uffe införskaffat korvar ostar öl mm att inmundiga vid VM finalen i hockey. Vi vann med 5-1 över Schweiz! Fy fan va vi é bra, fy fan va vi é bra!!!! Så här dags hade vi hunnit betta, och fortfarande trodde många på sig själva. Att vi aldrig lär oss….Vissa valde Biljard som uppladdning inför morgondagen, med som jag förstår blandat resultat.

Ännu vid frukosten, som var god och närande, hade de flesta av oss siktet inställt på att stå som segrare av den här upplagan av Mill Hill. En del av oss var så uppumpade och borta i kanelen, så det var pinsamt att behöva ta del av. Börje glömde golfskorna, Uffe glömde plånboken och Bosse irrade kring och letade sin jacka. Efter mycket strul kom alla iväg utom Bosse, som tack vare lånad bil, anlände till tee minuten innan utslag. Nu var det Anders tur att falla igenom, men som nu kunde koppla av efter sin 99a. Om det nu nu går. En sån runda sätter djupa spår i en redan prövad Golfhjärna. Owe vann på nytt, och tog nu ett stadigt grepp om ”bucklan” även om Lasse och i viss mån Börje fortfarande hade möjlighet att snuva Owe på segern. Det satt i alla fall fint med Raggmunk Fläsk o Öl i solskenet.

Nu var förväntningarna på topp för vad Uffe hade för kulturell aktivitet på g. Snabb hemfärd o dusch innan vi tog oss till ett Kortutgivarföretag. Rigorösa säkerhetsbestämmelser med vita rockar utan fickor att stoppa ner kort att ta med sig hem i som pikant detalj. Kul att få lite info hur korttillverkning går till. Ner till hamnen för Glassinköp o liten stadsvandring i högsommarvärmen innan återfärd för bastubad och allmän uppfräschning till avslutningsmiddagen. Att vi börja bli glömska har jag redan beskrivit, men att vissa av oss, Robbie, Börje och Lasse var såna badkrukor och inte vågade ta sig ett dopp i Mälaren efter bastun var inte kul att behöva konstatera. Nåväl, dagen hade flera överraskningar att komma med. Innan middagen hade Uffe fixat Champagne, där tog han några + poäng, som slank ner utan större problem, innan vi förflyttade oss till matsalen och nästa överraskning.

Bosse debuterade som Vinväljare!!!!! Skall sägas att vinet var fullt drickbart, och gick fint ihop med maten. Nu var fördelningen i Ledarbollen och Träskbollen klar. Den enda som hängde mitt emellan var Bosse, men eftersom deltagarna i Träskbollen, enhälligt, pga fint vinval, tyckte att han för en gångs skull borde få känna på hur det är att gå i Ledarbollen blev det så.

Ledarbollen kom att bestå av TVÅ STYRELSEMEDLEMMAR, Börje och Ove, samt Lasse och Bosse. Träskbollen således av en styrelsemedlem, Anders, samt Robbie och Uffe. För att vinna i det här tuffa sällskapet har man inte råd med en katastrofrunda som alla i träskbollen hade.

Owe höll för trycket och vann igen, och då varken Lasse eller Börje höll ihop spelet var segern aldrig i fara. I Träskbollen spelades det fin golf, vilket innebar 2a,3je och 4e plats i rundan.

Spelar man så bra golf under 4 rundor som Ove, tre segerrundor och en andraplats, är man en mycket värdig vinnare av vårens Mill Hill Trophy. GRATTIS!!!

Efter sedvanlig prisutdelning och Winners speech, halade Ove fram en gammal Merit fotbollströja som han hittat i sina gömmor. Det bestämdes att den skulle bäras i dom kommande turneringarna av den som slutat sist senast. Spökskrivaren ser fram mot detta! Vidare kändes det dags för en utlandsresa, och Lasse som arrangör tog på sig uppdraget att leta lämpliga förslag på slagfält.

Stafettpinnen avs. 5ans berättelse, lämnas härmed över till Uffe.

Sist ett tack till Uffe som arrangör, som arbetade sig upp från ett tufft läge iom sin vägbeskrivning, men tack vare Kultur, Fint boende o Champagne till slut hamnade på PLUS!

Spökskrivaren 27 maj 2013