”Praghösten eller hur jag förlorade min kärlek där!”
5:ans berättelse från höstens turnering i Prag 24 – 28 september 2018
Tidigt och förväntansfyllt flyg till Prag på måndagsmorgonen och direkt transport till Albatross Golf Resort – dvs en rivstart som vanligt men sådant behövs nog för oss gubbar att komma igång. Kallt, regntungt, blåsigt vad kan man mer begära. Uppenbarligen kunde klubben begära att man inte fick spela i jeans trots att Magnus försökte intyga att så kan man visst göra – i Värnamo. Man kunde också begära att Magnus skulle dra på en vagn i stället för att åka beställd bil. Chiefen hade bestämt och sådant går inte att rucka på. Inte ens efter 1989. Det blev i alla fall en elvagn.
Vid genomgång och betting visade det sig att Anders var en vinnare redan innan utslag, Bosse kände sig på topp, Robbie var ny låghandicappare – vi andra – skribenten samt Ulf, Börje och Magnus var som vanligt mer modesta i våra uttalanden. Innan vi hade kommit runt första dagens 18 hål fick vi också testa mörkerseende och den känsliga hörseln – det hade kunnat gå hur som helst och skribenten får skylla på en j-a tur de sista hålen.
Måndagskvällen avslutas med traditionell tjeckisk föda och skummande öl. Hotellet är glädjande av mycket god standard – vi har definitivt varit med om sämre. Väl valt Anders.
Tisdag morgon laddar vi alla med god frukost och smusslar som vanligt med en lunchmacka– Robbie -2 stycken.
Ny golfbana – Beroun Golf Resort -- mycke´ Resort är det!
Nu fick Magnus sin bil och inviterade Börje som co-driver J - men bägge slog ut med egen (hi hi). Byxorna på Magnus var stiliga och humöret och vädret på topp – kanske lite morgonkyligt om man nu ska gnälla…? Skribenten överraskade sig själv och kom 2:a – Bosse vann och tog även hem MERIT-priset. Uffe stånkade och tyckte det var jobbigt men drog till med en 86:a – räkna aldrig ut den karln. Anders den givne vinnaren baissade.
På kvällen ner på sta’n där vi strövade runt och intog föda på en typisk tjeckisk ölstuga med egen tillverkning – det bubblade och stånkade överallt i kopparpannor och i rör. Vi lät oss väl smaka av förra månadens bryggd och hoppades att inte nuvarande bryggden skulle explodera.
Efter middagen – några tröttisar gick hem och några stannade kvar i den tjeckiska yran – några av oss rekade ett bra jazz-ställe till nästa dag. Det blev väl ein pilzner oder zwei innan vi drog täcket över huvudet och förberedde oss inför nästa dag.
Onsdagen – favorit i repris med Albatross igen. Reisleiter Anders hade kollat och nu var det tillåtet med golfbil till Magnus lättnad. Dock med överraskningen att bilen var GPS-styrd och tilläts endast åka på vissa ställen och med vissa vinklar mot fairway – körde du fel så var det bara att backa ut och ta ny sats. Detta innebar att Magnus ägnande sig åt att backa bilen de tre första hålen innan polletten föll ner och omständigheterna klarnade.
Vår nya låghandicappare vann rundan med skribenten tätt inpå som ny ledare. Innan jag somnade repeterade jag vinnartalet.
Onsdagskvällen var planerad
med fria äventyr och med start i judiska kvarteren och Spanska Kyrkan där
skribenten höll i Kafkas fötter o erkände livets o världens vansinne.
Sedan en promenad ner mot Karls Bron och torget med det berömda Astronomiska
uret. För kvällen tyvärr täckt av en blå presenning – lite tråkigt för det
klockspelet är en av den mest berömda världen över. Några av oss gick på en
jazzpub och nynnade till Muddy Waters medan andra promenerade hem
Magnus lyckades försvinna på egna eskapader trots noggranna order om tid o plats för träffpunkt. Till sist smsade smitaren att han var safe and secure i bädden vid 11-tiden. Vad dom har i Lissabon har de säkert i Prag också…..
Torsdagen bana blev den för några av oss den efterlängtade och mytomspunna Karlstejn Resort!!! – vilken bana och vilken fysisk utmaning – och se upp för den pustande Uffe som gick in som 2:a på 85 netto. Vår låghandikappare hade det kämpigt. Börje sög in många slag och lyckades – kanske på sista hålet – knipa vinsten framför puttern hos skribenten. Hade inte ledarbollen skärpt sig hade kanske Bosse från träskbollen, som blev dagens vinnare, tagit hem segern. Anders var på g men slaknade efter reisenleiter-bestyr. Enligt den ständige en unik situation.
Hade skribenten satt birdien på 18:e så……….men spännande var det och grattis till den ständige oavsett om han känner profilen eller inte.
Torsdagskvällen hade Anders ordnat med fin-restaurang och bjöd på ”bubbel” – tack för det! Vad gör man inte för ett gott slutligt omdöme?
I vårt gäng utmärkte sig Bosse som den nya sommeliern i sällskapet. Tillsammans med kyparen övervakade han öppnandet av kvällens vin. Flaskan lutades, korken sniffades, första smutten gurglades. Det var en upplevelse för oss andra gamla boxare(!). Men vinet var gott och passade bra till ”sista kvällen i Prag med gänget”.
En sammanfattning och några
notiser under veckan från skribenten;
- Ett och annat man skulle vilja gör om och vissa saker skulle man inte ha gjort
ö h t
- Senior touren tar över - alla har stora märken på bollarna och ingen hör något
på avstånd över 10 m - Benen är längre, armarna kortare, hålen djupa som
avgrunder och något tar emot på mitten av kroppen (utom för den ständige).
Scoren förs med ständiga frågor om vad sa du!? och vad blev det på hålet
tidigare.
En förklaring till inledande rubriken är att min älskade wedge försvann första dagen på nionde hålet och kunde inte hittas igen – men å andra sidan går kärlekar alltid att hitta och köpa på nytt…. ;-)
Stockholm 20181020
Femman Owe