Femmans berättelse från London 2005
 

Så var vi äntligen där - vår jubileumsturnering

För tre av oss (Owe, Anders och undertecknad) är det alltid något speciellt att återse sin fädernesjord, platsen som förändrade vårt liv, satte djupa spår i familjelivet för oss och Er. Gav golfen en djupare mening, öppnade nya möjligheter i arbetslivet, ledde oss ut på Europas golfbanor mm mm. Det där har vi pratat om och Anders brukar ta upp det med jämna mellanrum i sina inlednings- och avskedsanföranden så nu förflyttar vi oss raskt till händelsernas centrum – Mill Hill G&CC.
 

Nej förresten, det var några som tjuvstartade

Det anlände ett mail från Robbie som pga den tidiga avfärden från en honom närbelägen flygplats erbjöd nattlogi och om så önskades en sista finslipning av formen inför avgörandet.
Resultat Trosa 3/9 kl 13.30: 1a Owe 35 poäng, 2a Bosse 34 poäng …
Slutresultat Mill Hill 7/9 kl 08.30: 9a Bo Sidell 2,0 poäng, 8a Owe 3,5 poäng …
Vissa lär sig aldrig

Skavsta 4/9 kl 05.00. Robbie var är mina äggmackor - nej du skämtar. Ja men ... nej ...
Lite senare och i avskildhet ser undertecknad Robbie ringa Catharina och meddela att han brett två härliga äggmackor åt henne och lagt i kylskåpet.
Robbie har lärt sig. Bosse lär sig aldrig

Stansted 4/9 kl 08.30 (GMT). Allt och alla på plats 30 min efter landning. (Anders har lärt sig av Bosses Parisäventyr). Men sen var det bilarna 2,5 timmars diskussion om in/utlämningstider och mailbekräftelser, kostnader och underskrifter.
Anders har lärt sig och vi har lärt känna Anders

Bort med extrasätena i bilarna och in med bagar och övrig packning - MOT MILL HILL
Avtagsvägen till Mill Hill G&CC från M1 kommer snabbt och är lite skymd.
Vissa lär sig andra måste ta en extra sightseeing

Välkomnandet. På plats står min fellow secretary och tar emot oss. Dorothy kommer springande - glatt återseende. Vilken upplevelse.
Mill Hill G&CC har lärt sig

In och rekognosera. Som hedersmedlemmar får vi raskt koden till omklädningsrummet - ombyte, en öl och lunch.
Vi har lärt oss vi Mill Hillare

Så välkomna vi kände oss. På bordet i klubbrummet stod liksom för fem år sedan en välkomstskylt tillägnad oss. På veckoschemat var tidbokningen för The Mill Hill team från Sweden väl inplanerad.
Lunchen serverades speciellt för oss i samma rum, på samma plats, på samma bord där vi för fem år sedan åt vår festmåltid. Stämningen, miljön, allt var underbart.
Vi drömde

Så var tiden inne. Promenaden under M1, vi har gått den förr, till första tee och kl 13.30 första utslag.
Boll 1 Lennart, Anders, Ulf. Boll 2 Börje, Robbie, Bengt. Boll 3 Owe, Hans, Bo.
Den trettionde spelomgången av Mill Hill Trophy har inletts.

På hål 5 kommer han så åkande i golfbilen - Pat. Kunde ej ta emot oss tidigare men ville naturligtvis se och välkomna oss så fort som möjligt. Vad underbart.
Pat har lärt sig

Och några hål senare, här var det för 15 år sedan, här låg den. Förmodligen hade den legat där än, nedgrävd och glömd i den engelska myllan på det numera uppsnyggade hål 11, om inte ödet fört den till Stockholm och en oviss framtid. Var finns svaret? Endast Bosse vet. En tår rann nedför min kind.
Jag lär mig aldrig

Vi glömmer väl golfspelet Bosse det redovisas ju på annat ställe. Mot Moat (vilken lustighet förresten) House Hotel och inkvartering. Arrangören hade försökt komponera nya rumsfördelningar men där sprack det.
En Mill Hillare byter man inte rum på hur som helst

Ej heller ändrar man på ankomstrutinen - Whiskey och dusch på rummet, öl kl 20.00.
Det har vi alla lärt oss

Arrangören hade i programmet förutspått att vi skulle vara sega efter det tidiga uppstigandet, flygresan och golfen. Stämmer nog men den inledande Mill Hill kvällen tar oftast minnen och skämten över tröttheten. Denna gång blev det emellertid kvinnan vid bordet mitt emot som tilldrog sig uppmärksamheten. Spekulationerna om damens förehavanden leddes av Anders och Hasse som tack vare sin bordsplacering hade full koll på läget. De ledde även rapporteringen. Vem var hon - denna ensamma dam. Syftet med hennes närvaro var helt klar (enligt rapportörerna) men stämde den historia ni dukade upp med verkligheten? Ringde hon verkligen till honom. Hur vet ni att han inte kunde komma ifrån? Hon grät, hon var arg, det slog gnistor. Hon satt länge. Ensam, många telefonsamtal. Vad gör hon nu – lämnar bordet, samtal med personalen, var hon så (ö)känd? Åter till bordet där hon satt ensam kvar med tomt glas när vi intog kaffe med avec på annan plats.

Betting. Den ständigt frånvarande herr Nilsson lade som vanligt några oväntade bud. Bosse vek sig först. Läggdax grabbar - 115 slag blev för mycket för honom. Vi ses i morgon.

När siste man lämnade kaffet kunde konstateras att damen fortfarande vaggade av och an på hotellmattan.

--- ZZZ ---

Måndag morgon. Traditionell extra tidig uppstigning. Men frukosten två snäpp bättre. Först vår beställda enklare - men så strax före klockan sju kom så den toppade engelska breakfesten in.
Lennart njöt och Robbie fyllde på med mackor

Konstaterade att vi kommer att få en härlig dag med dominerande solsken. Färden går på slingrande vägar genom de fashionabla filmstudiokvarteren.
Vi njuter

South Herts G&CC uppenbarar sig. Icke ovanligt att vi anländer som första golfare till våra utvalda golfbanor. Så även denna morgon men vi blir väl emottagna. Ombyte, hyra trolleys, köpa banguide. För några var detta dagen då man försiktigt skulle markera sin plats höja statusen på spelet för att i morgon sätta in stöten. För andra, läs Uffe, innebar det ett tvingande inköp av ett par vita sockor. You must be properly dressed.
Som alla Mill Hillare borde han ha lärt sig

Vi glömmer väl golfspelet Bosse det redovisas ju på annat ställe. Pilsnerbollar intages, väntan på sista bollen. Det var då han kom Mr Kevin Bravant. Han bara kom med ölen i handen, slog sig ner, hälsade oss välkomna, ställde frågor, började berätta. Nu först förstod vi vilken helig mark vi beträtt under våra två golfrundor. Det var under rundvandringen i klubbhuset vi kände golfhistoriens vingslag. Det var här han gick, det var här han lärde ut sitt ’overlapping grip’ och sving, det var här han blev en golflegend.
Han -- Mr Harry Vardon

Whiskey och dusch på rummet, öl kl 20.00

Taxi till en närbelägen italiensk restaurant. Enkelt och snabbt att beställa från färgglada bilder på rätterna - trodde la chef. Men han kände inte Anders.
Men det gör vi Mill Hillare

--- ZZZ --- 

Tisdag Muswell Hill. Ingen mottagning. Ombyte får vi leta oss fram till. Ingen shop öppen. Inga vagnar att hyra. Men vi är glada i alla fall för vi får slå ut i rätt tid och finalgallringen har börjat. Vi glömmer väl golfspelet Bosse det redovisas ju på annat ställe. Efter rundan en och annan pilsnerboll. Undertecknad blir utskäll på ren engelska för en promenad i restaurangen i golfskorna på.
Hoppas jag lärt mig något

Hemfärd, dusch och liten whiskey för att kl 16.00 avnjuta den kulturella delen av vår resa. Taxi, tåg, promenad, båttur på Themsen, promenad igen, gångtunnel under Themsen. En något brokig transport men så plötsligt står hon där ca 25 vårar ung, hon som under tre timmar skall guida oss i en för många okänd del av London och vid sidan av henne ligger hon där ca 150 år gammal, hon som inte fick fullfölja de resor hon var byggd för, tyst allvarlig och mäktig.

För första gången under Mill Hill Trophys 15-åriga historia fick Ni dessutom se Er styrelse något vacklande. Vilket ben skulle vi stå på? Vänstra eller högra, väster eller öster om nollmeridianen. Det löste sig och styrelsen sitter fortfarande orubbligt kvar.

Öl, härlig middag, tunnelbana och taxi hem.

--- ZZZ ---

Mill Hill G&CC onsdag 7/9 09.30. Under Pats överinseende inleds det sista avgörande slaget om Mill Hill Trophy hösten 2005. Ledarbollen, bestående av Lennart, Bengt och Ulf går ut som sista boll kl 08.50. Efter 9 hål säger rapporterna att Ulfs nerver inte håller. Liksom för 5 års sedan då han var i samma situation, historien upprepar sig. Bengt däremot har gjort turneringens bästa 9-hålsrunda, 43 brutto, och därmed övertagit ledningen från Lennart med två slag.

Vi som efter målgång inväntar ledarbollen kan dock när den vandrar uppför hål 18 se att Lennart inte släpar benen efter sig, inte sover, inte muttrar, han dansar och ler. Och hans första ord efter att scorekorten kontrollerats var där fick dom – ungtupparna.
Gammal är äldst

Avskedslunch tillsammans med Dorothy. Speciellt för oss i samma rum, på samma bord men nu centralt i rummet där vi för fem år sedan åt vår festmåltid. The winners speech. Avskedstal av Presidenten. Gåvor från Mill Hill G&CC.
Snart vaknar vi

Före avfärden kommer han igen - Pat. Han får vår minnespresent. Vi får hans.
Adjö vi ses igen

Stort tack till Anders för arrangemanget

Nu Bosse glömmer vi inte golfspelet längre utan vi undanlagrar det tillsammans med övriga minnen från vår trettionde turnering - jubileumsturneringen i London 4-7 september 2005.
Vi Mill Hillare vi glömmer inte

Nu har vi vaknat och konstaterar att allt har ett slut …

Please fasten your seat belts. We vill be landing at Skavsta in two hours